Sök:

Sökresultat:

732 Uppsatser om Könsdiskriminerande reklam - Sida 1 av 49

Reklam och trender - en studie i hur trender pÄverkar och kan utnyttjas i reklam

Vi har funnit att makrotrender har en mindre direkt pÄverkan pÄ den direkta utformningen av och innehÄllet i reklam. Samtidigt har vi funnit att mikrotrender oftare kan utnyttjas mer konkret i reklam. Att anvÀnda sig av trendriktig reklam Àr ett strategiskt val beroende pÄ om annonsören vill vara trendsÀttare eller efterföljare. trender kan anvÀndas i reklam som koder för att bÀttre nÄ den avsedda mÄlgruppen..

Vad menar de?: ett utvecklingsarbete om barn och reklam i
tidningar och TV

Syftet med undersökningen var att studera om undervisning skulle öka elevers förmÄga till kritisk granskning och vÀrdering av reklam i TV och tidningar. Syftet var vidare att studera om det fanns skillnader mellan pojkars och flickors vÀrdering av reklam. Utvecklingsarbetet genomfördes i en femteklass i Norrbottens inland med 15 elever. Under lektionerna sÄg vi reklaminslag som diskuterades och tittade pÄ tidningsreklam utifrÄn ett genusperspektiv. Av resultatet kan man se att eleverna fÄtt mer kunskap om reklam och förstÄr dess budskap bÀttre.

Barns tolkning av reklam - en undersökning i en 6-Ärsgrupp

Syftet med det hÀr arbetet Àr att fÄ reda pÄ hur 6-Äringar talar om reklam. För att försöka komma fram till syftet har vi utgÄtt frÄn forskningsfrÄgan: Hur talar 6-Äringar om reklam? Tidigare forskning har visat pÄ att barn kan pÄverkas bÄde positivt och negativ av reklam. Reklamens positiva sida kan bidra till barns kreativa utveckling genom lek vilket kan stimulera fantasin. Den negativa sidan kan bland annat vara överdriven konsumtion och materialism.

Inte utan min tillÄtelse : En studie om SMS-reklam frÄn modeföretag ur ett konsumentperspektiv

Flertalet modeföretag anvÀnder sig idag av SMS-reklam, en reklamform som enligt studier uppfattas som positiv sÄ lÀnge som den Àr tillÄtelsebaserad. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om och i sÄ fall vilka skillnader som finns vad det gÀller attityden till SMS-reklam och det efterföljande köpbeteendet mellan de som anser sig ha accepterat avtalen kring SMS-reklam och de som ej anser sig ha gett sin tillÄtelse. För att uppfylla syftet fick 219 studerande vid Stockholms universitet besvara ett frÄgeformulÀr gÀllande deras attityd till SMS-reklam och deras efterföljande köpbeteende. Resultaten visade, i likhet med tidigare forskning, att de studenter som var medvetna om att ha gett sin tillÄtelse till att motta SMS-reklam bÄde hade en mer positiv attityd till SMS-reklam och ett mer positivt köpbeteende till följd av SMS:et. De studenter som inte var medvetna om att de gett sin tillÄtelse hade en mer negativ attityd till SMS-reklam och hade ett mer negativt köpbeteende till följd av SMS:et.

Förtestning av TV-reklam

Syftet med uppsatsen Àr att inventera nÄgra av de vanligaste metoderna som finns pÄ den svenska marknaden för att göra förtestning av TV-reklam. Vi kommer Àven att undersöka vikten av att göra en förtest och hur pass pÄlitligt testresultatet Àr. Vi vill tillsist undersöka i vilken utstrÀckning företagen och kunderna Àr medvetna om eventuella brister i mÀtmetoderna. Genom kvalitativa intervjuer med undersökningsföretag, kunder och reklambyrÄer inom omrÄdet har vi fÄtt information som hjÀlper oss att besvara vÄr problemstÀllning; Vad Àr det man som företag fÄr ut av att göra förtestning av sin TV-reklam?.

Reklam för Reklam : En studie av reklambyrÄers marknadsföring

VÄrt syfte med denna studie Àr att genom en undersökning av reklambyrÄer fÄ en förstÄelse för hur de gÄr tillvÀga med sin egen marknadsföring riktad till marknaden av reklamköpare. Vi vill dÀrmed se om tillgÀnglig teori kan tillÀmpas pÄ en reklambyrÄs externa kommunikation. Det ingÄr Àven i vÄrt syfte att genom denna studie kunna förse Stigges Reklam med förslag till deras marknadsföring..

Att sticka ut i mediebruset : En studie i hur morgondagens reklam kan komma att se ut

Syftet Àr att redogöra och visa pÄ vilka strategier reklambyrÄer anvÀnder sig av i skapandet av reklam och detta leder till frÄgan hur reklambyrÄerna ser pÄ branschens framtid.Problem: Reklam har funnits lÀnge och Àr i stÀndig utveckling. Genom reklam skapas livsstilar och identiteter som har sin del i den kulturella och sociala miljö vi lever i. Hur skapas reklam och hur ser dess framtid ut?Metod: Semi-struktuerad intervju, textanalys.Resultat: Resultatet av undersökningen visar hur reklambranschen Àr under stÀndig utveckling och att den Àr en del av den tekniska utvecklingen. Det fanns en nyskapande kraft inom branschen som visade att de Àr villiga att anpassa sig efter utvecklingen.

Maktens reklam : En jÀmförande studie av könsdiskriminerande reklam, utifrÄn Reklamombudsmannen och genus

Reklam kan ibland anses framstÀlla kvinnor och mÀn pÄ ett nedvÀrderande sÀtt. I Sverige har alla rÀtt att anmÀla den reklam som anses vara könsdiskriminerande. AnmÀlan görs till Reklamombudsmannen (RO), bestÄende av nÀringslivets sjÀlvreglerande system, som bedömer reklamen utifrÄn Internationella Handelskammarens regler för reklam och marknadskommunikation. Detta görs utifrÄn tre kriterier, vilka sÀger att reklam inte fÄr: framstÀlla kvinnor eller mÀn som rena sexobjekt som kan anses krÀnkande (sexistisk reklam); ge en nedvÀrderande stereotyp bild pÄ könsrollerna (schabloniserande reklam); eller pÄ nÄgot annat sÀtt vara uppenbart könsdiskriminerande.Denna undersökning syftar till att jÀmföra RO:s syn pÄ sexobjekt, nedvÀrderande stereotypa könsroller och sexism, med genusteorins syn pÄ samma begrepp, för att dÀrigenom kartlÀgga och analysera en eventuell skillnad mellan dem. UtgÄngspunkten i genusteorierna Àr genusordningen.

Att rikta reklam: hur reklam för mobiltelefoner kan riktas mot gymnasieelever

Reklam kostar mer och mer pengar, vilket leder till att reklambyrÄerna mÄste rikta reklamen Àn mer för att komma Ät den tÀnkta mÄlgruppen. Det hÀr arbetet gick ut pÄ att utröna hur reklambyrÄer arbetar för att reda pÄ hur de bÀst ska nÄ en viss mÄlgrupp för en viss produkt. Författarna intervjuade tvÄ reklambyrÄer i Norrbotten för att undersöka Àmnet. UtifrÄn insamlad information utfördes sedan en egen undersökning i ett fiktivt fall dÀr frÄgan var hur vi pÄ bÀsta sÀtt kan nÄ gymnasieelever med reklam för mobiltelefoner. Arbetet visade tydligt att det Àr viktigt att reklambyrÄn för en diskussion med personer ur den tÀnkta mÄlgruppen, för att se vad de har för vÀrderingar och tankar angÄende den aktuella produkten/tjÀnsten för att kunna rikta reklamen pÄ bÀsta sÀtt..

Grafik för reklam

Under mina 10 veckor pÄ Swiss har jag fÄtt ta del av olika projekt som dom har jobbat med. Jag har fÄtt arbeta med nÀstan alla steg i pipelinen nÀr man framstÀller reklam för TV samt print. Eftersom jag inte har haft nÄgon huvudsaklig uppgift under denna tid tÀnkte jag ta reda pÄ hur det Àr att jobba som generalist för ett mindre företag som jobbar med effekter för reklam och hur det skulle vara att jobba inom ett stort företag som jobbar med lÄngfilm..

Kreativitet till varje pris?

Reklam Àr idag en naturlig del av vÄr vardag. Investeringarna i reklam vÀxer för varje Är som gÄr och Är 2006 investerade olika annonsörer i Sverige över 60 miljarder kronor i marknadskommunikation. Ett stÀndigt ökande mediebrus och ett minskat förtroende för reklam har gjort det svÄrare för annonsörerna att nÄ fram med sitt budskap och reklamen fungerar inte alltid som planerat, nÀrmare bestÀmt 80 - 85 % av reklamen som görs fungerar inte. Vad krÀvs dÄ för att göra effektiv reklam och vad innebÀr egentligen effektiv reklam? Vilken betydelse har en reklamtÀvling som 100-Wattaren för begreppet effektiv reklam? Inom reklambranschen sÄ hÀvdas det att reklam bör vara kreativ för att vara effektiv.

Tydlig eller Otydlig reklam - Ur ett konsumentperspektiv

Denna uppsats Àmnar utreda om konsumenter orkar och vill ta del av ett budskap som Àr otydligt och som till en början Àr svÄrt att förstÄ. Den övervÀgande uppfattningen hos Àmneskunniga Àr att dagens konsumenter behöver stimuleras av reklam som innebÀr nÄgot som kan liknas vid en upplevelse och som bestÄr av nÄgot mer Àn bara tydlig information. Syftet med följande studie Àr att undersöka hur konsumenten upplever detta och utifrÄn resultaten analysera och dra slutsatser om huruvida denna allmÀnna konsensus stÀmmer..

Absolut Reklam

MÀnniskor kommer och gÄr. Stress. Press. GlÀdje. Idéer föds, idéer dör.

Hur ser vi pÄ reklam? : En kvalitativ studie om studenters relation till reklam

UtifrÄn de analyser vi gjort har det visat pÄ tydliga tendensergÀllande studenter och vilken typ av reklam de anser varabÀst. Finess och en spÀnnande grafisk utformning har varitÄterkommande hos alla respondenter, vare sig det handlarom fÀrg eller grafiska element bör form ses som enavgörande faktor för hur en reklam tas emot av mottagaren.Den retoriska utformningen skall heller inte underskattasmen finns inte samspelet mellan god form och grafik har detvisat sig spela mindre roll hur fyndig den retoriska biten Àr.Studenterna har satt den grafiska delen i fokus och refererattill att denna del Àr den som först lÀggs mÀrke till om nÄgon,dÀrav Àr det ocksÄ i denna fas ett intresse har skapats ellerinte..

Sexuella anspelningar i TV-reklam

TV-reklam blir allt mer utmanande för att lyckas urskilja sig frÄn mÀngden och anvÀndandet av sexuella anspelningar i TV-reklam blir allt vanligare. Syftet med denna uppsats var att belysa konsumenters uppfattning om vad som utgör en sexuell anspelning i TV-reklam samt huruvida den Àr acceptabel eller inte. Vi ville ocksÄ kartlÀgga skillnaderna mellan mÀn och kvinnors och mÀns uppfattning nÀr det gÀller dessa frÄgor. För att uppfylla syftet med denna uppsats genomfördes tvÄ fokusgruppintervjuer, en bestÄende av bara kvinnor och en bestÄende av bara mÀn. Studien visade att det finns ett antal grundkriterier som kan sammanfogas pÄ olika sÀtt för att skapa en sexuell anspelning i en TV-reklam.

1 NĂ€sta sida ->